Konsumentprisindex är ett index som mäter den genomsnittliga prisnivån av privata konsumtionsvaror. Det vanligaste måttet på inflation är förändringen i konsumentprisindex.
Omvärldsbevakning > Konsumentprisindex (KPI)
Konsumentprisindex har tre användningsområden
Konsumentprisindex (KPI) övergripliga uppgift är att mäta den genomsnittliga prisnivån på konsumtionsvaror och beräknas månadsvis av SCB, Statistiska Centralbyrån.
De priser som mäts i konsumentprisindex är de priser som konsumenterna faktiskt betalar och de påverkas bland annat av ändringar i indirekta skatter och subventioner. Direkta skatter och sociala förmåner tas inte med när konsumentprisindex räknas ut.
KPI har även andra användningsområden som kan delas in i tre underkategorier:
- Mätning av inflationsutvecklingen
- Mätning av kompensationer vid exempelvis pensioner och återbetalning av studiemedel
- Deflatering, alltså omräkna värdebelopp från löpande till fasta priser
Hur räknas konsumentprisindex ut?
Eftersom mätningarna av pris av praktiska skäl inte kan omfatta alla varor och tjänster som konsumeras, samlas prisuppgifter för ett urval av varor och tjänster in. När ett prisindex konstrueras sker det i två steg.
Det första steget består av att en så kallad varukorg av representant-produkter definieras, det vill säga varor och tjänster som ett hushåll konsumerar under en månad. Detta görs av SCB varje månad och varukorgen bör innehålla samma typ av varor och tjänster varje gång den samlas in. Därefter jämförs priset på varukorgen med tidigare varukorgar, vartefter förändringen står som grund för konsumentprisindexet.
Prisuppgifterna samlas dels in direkt från butiker genom butiksbesök eller uppringning av SCB, dels genom central prisinsamling av tjänstemän på SCB.
Konsumentprisindex och inflation
Konsumentprisindex används i direkt relation till ett lands inflation. Detta görs genom att använda följande formel:
((Index december 2023 - Index december 2022) / Index december 2022) x 100
Konsumentprisindex i Sverige
Konsumentprisindex är i Sverige ett jämförelsetal som mäter den generella prisnivån i landet. Genom att jämföra konsumentprisindex från olika tidpunkter kan man mäta hur priserna förändras över tid.
Konsumentprisindex används också:
- Som en viktig målvariabel i Riksbankens penningpolitik. Konsumentprisindex är det vanligaste måttet på inflation och det så kallade inflationsmålet är sedan 1993 ett överordnat mål i penningpolitiken.
- För att beräkna och analysera de svenska hushållens realinkomstutveckling och köpkraft och jämföra med hur det ser ut i andra länder.
- Som underlag för att beräkna och justera belopp som överförs från det offentliga (till exempel pensioner och ekonomiskt bistånd) till det privata men också från det privata till det offentliga (exempelvis skatter).
Tabell som visar konsumentprisindex
Statistiska centralbyrån kartlägger konsumentprisindex och inflationstakten i Sverige. Där räknas indexvärdet ihop för vissa förutbestämda varor (representant-varorna) och jämförs med priserna för basåret 1980. Tabellen som visar utvecklingen av konsumentprisindex sedan basåret 1980 uppdateras varje månad och går att hitta på Statistiska Centralbyrån.
Kalkylator för beräkning av hur inflationen har påverkat penningvärdet
På Statistiska Centralbyråns webbplats kan man också se hur inflationen (förändringarna i Konsumentprisindex) påverkat penningvärdet. Beräkningarna kan göras från ända från 1917 och framåt.
Konsumentprisindex för 2021 och tidigare år
Om man jämför konsumentprisindex tillbaka i tiden får man en uppfattning om hur prisnivån i Sverige har utvecklats. Alla de senaste nyckeltalen för utvecklingen av konsumentprisindex och inflation, samt information om konsumentprisindex och dess utveckling sedan basåret 1980 finns på Statistiska Centralbyrån. Dessa uppdateras varje månad.
Konsumentprisindex 1980
1980 är det år man utgår ifrån och kallas därför för basår. 1980 har indextalet 100.
Konsumentprisindex på engelska
Consumer price index
Relaterade ord
Inflation
Deflation
Prisbasbelopp
I Ekonomiordlistan hittar du fler ekonomiska begrepp, termer och ord
