Artificiell intelligens – farligt eller bara AI-bokföring?

Teknik, digitalisering & IT-säkerhet > Artificiell intelligens

Vad är artificiell intelligens (AI)?

Vi börjar med att reda ut begreppet artificiell intelligens. AI, efter engelskans Artificial Intelligence, innebär i ordets rätta bemärkelse en dator som uppvisar mänsklig intelligens. AI är indelat i olika nivåer; Narrow AI, där datorn uppvisar mänsklig intelligens inom några områden, Artificial General Intelligence, förkortat AGI, där datorn kan utföra alla uppgifter som en människa kan, och superintelligens – då datorn vida överträffar världens smartaste människor inom samtliga områden. Mer om detta senare.

Hur får man ett datorsystem att bli så intelligent då? Jo, det finns två träningsmetoder man använder;

Maskininlärning

För att ett datorsystem ska uppnå artificiell intelligens använder man maskininlärning. Maskininlärningsmodeller tränas på enorma mängder data och genom att använda algoritmer kan den identifiera mönster i data och skapa modeller för att göra förutsägelser.

Djupinlärning

Djupinlärning är inspirerat av hjärnans struktur med neurala nätverk. Det är en avancerad typ av maskininlärning som använder nätverk av algoritmer. Det krävs stora mängder data för att träna djupinlärning och det är bland annat det som kan överträffa människor i komplexa spel som schack.

Definitioner & nivåer på AI-system

Narrow AI (snäv AI)

Narrow AI, eller snäv/svag AI på svenska, innebär att ett datorsystem uppvisar mänsklig intelligens, men inte på alla områden. Det är när ett datorsystem kan utföra en specifik uppgift bättre än en människa.

Exempel är chattbottar som behärskar en uppsjö språk, AI-system som kan genera bilder och videor, självkörande bilar och bokföringsprogram som bokför helt på egen hand. Här är vi nästan idag och det är den högsta nivån av AI-utveckling som har nåtts hittills.

Artificial General Intelligence - AGI (generell AI)

Generell AI är en maskin som har mänsklig intelligens inom olika områden, d.v.s. den kan utföra alla intellektuella uppgifter som en människa kan göra. Det kallas även för stark AI. Det är den här typen av AI som förväntas kunna överträffa människor i intellektuella uppgifter.

Artificiell superintelligens (ASI)

Nu går vi upp ytterligare en nivå. För en AI ska klassas som Artificial Super Intelligence måste den vara långt mycket mer intelligent än även de mest framstående människorna inom samtliga områden. Det spekuleras i att den här typen av AI kan bli verklighet inom några år.

Hur använder man AI?

Det finns många branscher och olika områden där man använder AI – och där det gör skillnad i vår vardag. Det används i chattbottar, bildbehandlingsprogram, marknadsföring på nätet, i webbsökningar, i funktioner i din mobil och i smarta hem för att nämna några. Även sjukvården, transporter, tillverkning och administration kan gynnas av AI-teknik.

Fördelar med AI

Som du säkert vet så finns det en mängd fördelar med AI. Här nedan listar vi några saker som bland annat förenklar vår vardag:

• Tillgänglighet dygnet runt: AI-system kan arbeta utan avbrott, oavsett tid på dygnet.
• Minskad risk för mänskliga fel: AI kan fatta beslut baserade på data, vilket minskar mänskliga felberäkningar och misstag.
• Förbättrad kundkommunikation med digitala assistenter: Företag kan använda AI-drivna robotar och digitala assistenter för snabb och effektiv kundservice.
• Personliga rekommendationer: AI kan ge rekommendationer baserade på användarens preferenser och vanor.
• Automatisering: AI-system kan effektivisera många arbetsprocesser och repetitiva uppgifter.
• Effektivare försäljningskedjor: AI kan göra försäljningsprocesser smidigare och mer effektiva.
• Bättre maskinunderhåll: AI kan övervaka maskiner i realtid för att förutse och förhindra problem innan de uppstår.

Nackdelar med AI

Samtidigt som AI kommer att ger oss många fördelar finns det också vissa risker med teknologin. Här listar vi några av dem som är bra att vara medveten om:

• Överanvändning av AI: Att använda AI till uppgifter som de inte är lämpade för kan vara riskfyllt och göra att fel beslut fattas.
• Lagar och regler: Det kan vara svårt att att avgöra vem som är ansvarig för skador orsakade av AI-styrda system, t.ex. olyckor med självkörande bilar.
• Beslut grundade på partisk data: AI-resultat kan påverkas av medvetna eller omedvetna fördomar i data och algoritmer. Det kan leda till diskriminering och felaktiga bedömningar.
• Påverkan på sysselsättning: Det här är en fråga som många funderar på. I och med AI-användning kan många jobb försvinna samtidigt som det skapas nya jobb och andra möjligheter.
• Interaktion med människa eller AI?: Det kan vara otydligt om man interagerar med AI eller en människa i kommunikation med företag vilket kan skapa förvirring och osäkerhet hos kunder.

Tekniken utvecklas exponentiellt – Moores lag

En av anledningarna till att det spekuleras friskt kring AI just nu, är det faktum att datorkraften har fördubblats ungefär vartannat år sedan 1965. Om denna trend håller i sig kommer vi inom bara några år se en datorkapacitet som är obegripligt kraftfull.

Denna regelbundna fördubbling av datorkraften kallas Moores lag. Gordon E. Moore, en av grundarna till Intel, beräknade 1965 att mängden transistorer som ryms på ett datachip fördubblas ungefär vartannat år. "Lagen", som sedan 60-talet finjusterats ett flertal gånger, avser numera dubbleringstakten för mängden beräkningar en dator kan göra. Moores lag har hittills visat sig skrämmande träffsäker. Det är detta fenomen som givit upphov till teorin om den artificiella intelligensen högsta och mest skrämmande nivå, teknologisk singularitet.  

Är artificiell intelligens farligt?

Frågan om artificiell intelligens diskuteras just nu av den intellektuella världseliten; innebär artificiell intelligens ett hot? Tyvärr verkar ingen ha ett tydligt svar. Tändvätskan till diskussionen är teorin om att när vi väl har skapat en fullt utvecklad AGI (Artificial general intelligence), uppstår risken att AI utvecklar sig själv så pass snabbt och mycket att människorna tappar kontrollen över den. Precis som på film.

Begreppet teknologisk singularitet myntades av matematikern John von Neumann på 50-talet, när han beskrev scenariot där AGI triggar en oåterkallelig cykel av successivt och exponentiellt självlärande.  Detta skulle i sin tur leda till en så kallad intelligensexplosion, där den artificiella intelligensen till slut blir så kraftfull att den vida överstiger den sammanlagda intelligensen hos alla människor – som någonsin levt.

Om du tycker att det låter skrämmande så är du inte ensam. Vad skulle en sådan kraft leda till? Skulle den göra gott eller ont? Omöjligt att förutspå. Paypal- och Teslagrundaren tillika rymdpionjären Elon Musk har gått så långt att han klassat AI som det största hotet mot mänskligheten.

"With artificial intelligence we are summoning the demon. In all those stories where there's the guy with the pentagram and the holy water, it's like " yeah, he's sure he can control the demon. Doesn't work out." – Elon Musk

Även en av vår tids största vetenskapsmän, professor Stephen Hawking talade ut om sin oro för framväxten av artificiell intelligens.

"The development of full artificial intelligence could spell the end of the human race." – Stephen Hawking

Elon Musk har vid upprepade tillfällen lyft frågan om reglering av AI för både FN och amerikanska guvernörer, i hopp om att få till stånd en proaktiv reglering av AI:s utveckling.

Artificiell intelligens framtid – inte enbart domedagsprofetior

Oavsett om vi kommer se en reglering av AI-utveckling eller inte, kan det vara skönt att veta att det finns de som förutspår en naturlig inbromsning av den tekniska utvecklingen.

Anledningen? Transistorerna på ett datorchip, de delar som påverkar antalet beräkningar en dator kan göra, kan helt enkelt inte bli så mycket mindre än vad de är idag. Och kan man inte göra transistorerna mindre, kan man inte klämma in fler på ett och samma chip. Då kan inte datorer bli mer kraftfulla.

Redan idag är de minsta beståndsdelarna i ett datorchip endast 14 nanometer, eller 0.000014 millimeter, breda – så små att personalen som hanterar dem omöjligt kan se dem med blotta ögat.

Skulle trenden med att krympa komponenter fortsätta i samma takt, skulle de minsta beståndsdelarna på ett chip inte vara mer än 10 atomer breda – eller 100 000 gånger mindre än ett mänskligt hårstrå. Forskare förutspår att vi uppnår denna gräns under 2020-talet.

Att ytterligare försöka krympa mikrochip och dess beståndsdelar skulle helt enkelt inte längre vara ekonomiskt försvarbart. Det skulle även leda till nya problem, eftersom ett mikrochip alstrar mer värme ju mindre det är.

Det skulle alltså kräva bättre isolering (som även det tar upp plats). Denna återvändsgränd inom nanoteknologin har kallats för "slutet på Moores lag", och kan kännas betryggande för de som oroar sig för framväxten av AI i allmänhet – och singulariteten i synnerhet.

Artificiell intelligens & jobb: Kommer mänsklig arbetskraft att ersättas?

Oavsett vilken sida som har rätt, är AI här för att stanna. Om än på en förhållandevis enkel nivå. Det är inte längre science fiction att föreställa sig en värld med självkörande tåg, bilar, lastbilar och flygplan inte jättemånga år från nu. Eller butiker och fabriker helt utan personal. Robotsnickare och frisörer. Ok, det sista var kanske en liten överdrift. Men skämt åsido: Vi ser redan branscher som påverkats av generativ AI, där man istället för att anställa eller behålla personal, har satt sin tilltro till tekniken istället.

Enligt SSF, Stiftelsen för strategisk forskning, kommer över två miljoner yrken i Sverige ersättas av datorer inom 20 år. Men i frågan huruvida den totala mängden arbetstillfällen kommer att minska går åsikterna isär. Genom världshistorien har samtliga tekniska revolutioner lett till fler arbetstillfällen, inte färre.

Om det blir så även denna gång, kommer typen av jobb som skapas av revolutionen med stor sannolikhet vara av en annan karaktär. Prognoser visar att manuella jobb helt kommer att tas över av smarta program inom relativt snar framtid.

Men även mer strategiska positioner kan ligga i riskzonen. Ta till exempel det finska IT-företaget Tieto, som fått in ett minst sagt annorlunda nytillskott i ledningsgruppen. Möt Alicia T, en artificiell intelligens som inte bara räknas som en fullvärdig medlem i ledningsgruppen – hon har också rösträtt.

Man kan nog våga påstå att människor ganska så snart kommer att behöva anpassa sig till en ny arbetsmarknad med nya kompetenskrav. Ett citat som cirkulerat mycket på sistone är på sin plats här: ”AI kommer inte ta ditt jobb. Någon som använder AI kommer göra det”. 

Företag satsar på artificiell intelligens

Oavsett hur AI uppenbarar sig i framtiden, upplever vi just nu ett avgörande skifte till ökat automatisering bland världens storföretag.

Kodak, den forna kamerajätten som envist fortsatte att tillverka komponenter och tillbehör till analoga kameror trots att marknaden gick över till digital teknologi, har länge varit ett exempel på hur viktigt det är att anpassa sig tidigt.

Detta har bidragit till att stora aktörer anpassar sig till ny teknik betydligt snabbare än tidigare. Vad sägs om att biljätten General Motors planer på massproduktion av självkörande bilar? Att en ny Tesla redan innehåller all mjukvara för att kunna köra själv? Att e-handelsgiganten Amazon har lanserat Amazon Go, ett butikskoncept med en helautomatiserad kassa – helt utan kassörer och köer? Eller att det japanska jättekonglomeratet Hitachis nya chef för lagerhantering är just... en AI?

En ny bransch baserad på generativ AI

Det har också skapats en helt ny bransch tack vare AI. Det dyker upp nya start ups på löpande band som alla har en gemsam nämnare; generativ AI. Och gemesamt för dessa företag är att de skräddarsyr tjänster för att lösa olika (fram tills nu svåra) problem för användarna genom att använda generativ AI som grund.

Hur påverkar automatisering och artificiell intelligens Sveriges småföretagare?

Om IT-revolutionen blir så omvälvande som många förutspår, kommer den inte bara påverka världen i stort, utan också vardagen för Sveriges en miljon företagare. Kanske måste snickarfirman, istället för att anställa fler snickare, planera inköp av robotar för att kunna konkurrera? Kanske blir manuell bokföring och fakturering ett minne blott, när man har en helautomatisk redovisningsassistent inbyggd i sitt program? Lite som i den Amerikanska mjukvaruleverantören Intuits framtidsvision:

Vi ser redan idag artificiell intelligens inbyggt i exempelvis bokföringsprogram och faktureringsprogram. Till exempel kan bokföringsprogram, med hjälp av så kallad maskininlärning, lära sig vilka konton som ofta används till viss typ av bokföring. På så sätt kan de föreslå vilka konton du kan boka en viss typ av transaktion på. I Visma Spcs program har du dessutom tillgång till din egna AI-assistent, där du kan få svar på dina frågor direkt i gränssnittet. Häftigt, eller hur?

 Läs mer om hur vi jobbar med automatisk bokföring.

Och utvecklingen sker i en rasande takt. Vem vet, kanske du snart kan överlåta all bokföring, redovisning och revision till ditt smarta ekonomiprogram – och tillsammans med din redovisningskonsult fokusera på det som är viktigast i just din verksamhet. Som hur du ska finansiera din nya robot till exempel.

5 tips på hur du kan anpassa ditt företag till automatiseringen

1. Förbered dig på omställning
   Frågan är inte om automatiseringen kommer ske, utan hur snabbt och i vilken utsträckning.
2. Håll dig uppdaterad
   Ju tidigare du snappar upp teknisk utveckling, desto snabbare kan du anpassa ditt företag till de nya förutsättningarna.
3. Analysera din bransch
   Kan just din marknad påverkas av automatisering på kort eller lång sikt? Om svaret är ja kan du redan nu planera för det!
4. Förnya ditt erbjudande
   Hur kan ny teknik hjälpa dig att tillföra nytt värde för dina kunder?
5. Konkurrensbevaka
   Vilka anpassningar och förändringar gör konkurrenterna?