Vad är omkostnadsbelopp? Så räknar du ut vinst eller förlust

Skatter & skatteregler < Omkostnadsbelopp

Vad är omkostnadsbelopp?

Omkostnadsbelopp är det du har betalat för en tillgång – till exempel aktier i ett bolag – plus avgifter som courtage, stämpelskatt eller andra kostnader vid köpet. Det är ett centralt begrepp när du ska räkna ut vinst eller förlust vid försäljning.

Formel: Försäljningspris – Omkostnadsbelopp = Vinst eller förlust

Exempel:
Du köpte aktierna för 10 000 kronor och betalade 100 kronor i courtage. Ditt verkliga omkostnadsbelopp blir då 10 100 kr.

Säljer du aktierna för 15 000 kronor blir din vinst: 15 000 – 10 100 = 4 900 kronor

Detta belopp används alltså för att beräkna kapitalvinst eller kapitalförlust vid försäljning av värdepapper.

Vad ingår i omkostnadsbeloppet?

Omkostnadsbeloppet kan bestå av flera delar:

• Inköpspris för aktierna
• Courtage (vid både köp och försäljning)
• Stämpelskatt eller valutapåslag (vid utländska aktier)
• Kostnader för förbättring eller förvärv av andra tillgångar
• Tidigare ägares anskaffningsvärde vid arv eller gåva (kontinuitetsprincipen – du tar över deras inköpspris)

Varför är det viktigt att räkna ut omkostnadsbelopp?

Omkostnadsbeloppet avgör hur mycket skatt du ska betala. Felräkningar kan leda till att du betalar för mycket – eller riskerar att deklarera fel till Skatteverket.

Det är särskilt viktigt om du:

• Sålt aktier eller andra värdepapper
• Har flera köp av samma aktie
• Inte känner till det verkliga omkostnadsbeloppet

Så kan du räkna ut omkostnadsbeloppet: Två metoder

Det finns två huvudsakliga metoder för att räkna ut omkostnadsbelopp:

1. Genomsnittsmetoden (vanligast)

Du kan använda genomsnittsmetoden när du köpt samma aktie flera gånger till olika priser. Du räknar då ut ett genomsnittligt omkostnadsbelopp per aktie.

Så gör du:

• Lägg ihop alla inköpspriser + courtage
• Dela summan med antalet aktier = genomsnittligt omkostnadsbelopp per aktie
• Multiplicera med antalet sålda aktier för att få fram rätt belopp

Exempel:

Anna köpte:

• 100 aktier för 10 000 kr
• 50 aktier för 7 500 kr

Totalt: 150 aktier för 17 500 kr
Omkostnadsbeloppet per aktie blir: 17 500 / 150 = 116,67 kr

När du använder genomsnittsmetoden behöver du alltså räkna ut omkostnadsbeloppet per aktie. Det är den genomsnittliga kostnaden du haft för att köpa en aktie, inklusive avgifter som courtage. Du använder det för att räkna ut omkostnadsbeloppet vid försäljning – särskilt om du säljer bara en del av dina aktier.

2. Schablonmetoden (enklare)

Om du inte känner till det verkliga inköpspriset kan du använda schablonmetoden. Enligt schablonmetoden räknar du 20 procent av försäljningspriset som omkostnadsbelopp.

Så gör du:

1. Ta försäljningspriset minus courtage
2. Multiplicera med 0,20 (20 procent)
3. Resterande 80 procent räknas som vinst

Exempel: 

Sally säljer aktier för 50 000 kr, courtage 500 kr.

Nettobelopp: 49 500 kr
Omkostnadsbelopp enligt schablonmetoden: 49 500 × 0,20 = 9 900 kr
Vinst: 49 500 – 9 900 = 39 600 kr

Tips! Om dina aktier har ökat mer än 400 % i värde – det vill säga att de är värda mer än fem gånger så mycket som du köpte dem för – kan det vara förmånligare att använda schablonmetoden, då det ger ett lägre beskattat resultat än genomsnittsmetoden.

Du får bara använda schablonmetoden på marknadsnoterade aktier och värdepapper, det vill säga som handlas på en börs eller liknande handelsplattform. Den gäller inte för onoterade aktier, fåmansbolag eller vissa fondandelar.

Vad påverkar omkostnadsbeloppet?

Flera händelser kan påverka anskaffningsvärdet eller antalet aktier du äger:

Händelser i bolaget:

• Aktiesplitar och omvända splitar
• Nyemissioner, fondemissioner
• Inlösenprogram, utdelning i aktier
• Teckningsrätter eller säljrätter

Andra faktorer:

• Courtage (vid både köp och försäljning)
• Gåva eller arv (du övertar den tidigare ägarens omkostnadsbelopp)

Deklarera försäljning av värdepapper i K4-bilagen

När du har sålt värdepapper ska du redovisa detta i din deklaration på K4-bilagan. Här anger du:

• Försäljningspris (det du fick, minus courtage)
• Omkostnadsbelopp (vad du betalat + avgifter)
• Kapitalvinst eller kapitalförlust (vinst eller förlust = skillnaden)

Varje försäljning ska deklareras, även om du sålt värdepapper vid flera tillfällen under året.

Omkostnadsbelopp vid ISK (investeringssparkonto)

Om du har ett investeringssparkonto (ISK) behöver du inte räkna ut något omkostnadsbelopp. Där sker beskattning schablonmässigt, baserat på värdet på kontot. Du deklarerar då inte försäljningar av aktier.

Omkostnadsbelopp för fondandelar

Fonder handlas oftast utan courtage, men du betalar en årlig förvaltningsavgift. Fondbolagen rapporterar ofta omkostnadsbelopp direkt till Skatteverket, men du kan också själv räkna ut det enligt genomsnitts- eller schablonmetoden.

Vanliga misstag vid beräkning av omkostnadsbelopp och hur du undviker dem

1. Glömmer att ta med courtage

Det kan vara lätt att missa att inkludera courtageavgiften vid köp och försäljning av aktier, vilket gör att omkostnadsbeloppet blir för lågt och vinsten (och skatten) för hög.

Så undviker du det: Kontrollera alltid dina avräkningsnotor (köpbevis från banken eller mäklaren) och lägg till courtageavgiften i dina beräkningar.

2. Använder fel metod

Vissa använder schablonmetoden trots att de har dokumentation för genomsnittsmetoden, vilket ofta leder till högre skatt.

Så undviker du det: Använd genomsnittsmetoden om du har tillgång till alla inköpspriser och vill minimera din skatt. Schablonmetoden bör endast användas när inköpspriset saknas (eller om dina aktier ökat mer än 400%).

3. Blandar ihop olika aktier

Om du har köpt samma aktie i olika depåer eller konton, eller liknande aktier i olika bolag, kan det bli svårt att hålla isär dem. Detta kan leda till felaktiga genomsnittsberäkningar.

Så undviker du det: Håll en tydlig översikt över dina aktieinnehav genom att notera vilka aktier som hör till vilket konto. Använd gärna digitala verktyg eller kalkylark för att hålla koll.

4. Missar händelse i bolaget

Splitar, emissioner eller inlösenprogram påverkar omkostnadsbeloppet, men dessa händelser glöms ofta bort i beräkningen.

Så undviker du det: Följ bolagets kommunikation och uppdatera din dokumentation efter varje relevant händelse. Skatteverket har guider som hjälper dig att justera omkostnadsbeloppet korrekt.

5. Förlorar dokumentation

Utan underlag från tidigare köp blir det svårt att räkna ut ett korrekt omkostnadsbelopp, vilket kan tvinga dig att använda schablonmetoden även om den inte är mest fördelaktig.

Så undviker du det: Spara alltid dina avräkningsnotor från dina köp och försäljningar digitalt eller i pappersform. Många banker och mäklare erbjuder möjligheten att ladda ner historiska transaktioner.

6. Blandar ISK och vanlig depå

Aktier som sålts inom ett investeringssparkonto (ISK) ska inte deklareras i K4-bilagan, men vissa råkar ändå redovisa dem dubbelt tillsammans med värdepappersdepåer.

Så undviker du det: Kontrollera noggrant vilka konton som omfattas av deklarationen och separera ISK från traditionella depåer.

Få hjälp att räkna ut ditt omkostnadsbelopp

Genom att känna till hur du ska räkna ut ditt omkostnadsbelopp slipper du onödiga misstag i deklarationen – och kan undvika att betala för mycket i skatt.

Vill du ha hjälp att räkna ut? Kolla Skatteverkets hjälpverktyg för försäljning av värdepapper – eller anlita en rådgivare. Det är särskilt bra om du har sålt aktier i ett bolag, saknar inköpspris eller vill deklarera smart!